Browsing Category

fitness

fitness

You can have Manhattan, because I can’t have you

Jag har kommit hem från Sundsvall nu och en liten getaway var precis vad jag behövde, vara omgiven av positiva energier och umgås med människor jag inte har träffat på över ett år. Jag kom hem vid ett i natt och jag gick upp nu vid 4.30 för att förbereda mej för jobb, just nu sitter jag på bussen in till stan för att jobba 6:30-15. Jag är trött på ett fysiskt sätt och inte trött psykiskt för första gången på veckor och det är en rätt fantastisk känsla. <3

Jag vägde in mej på 112.0 kilo i morse och jag väljer att lägga noll negativ energi på den siffran, det är bara startvikten för den här hösten. Jag har satt ett realistiskt mål den här vintern, att nå 99.9 kilo till min födelsedag i februari och min PT Aimee har gett mej ett nytt träningsschema och Jenn är på att peppas till en hälsosam reasonable viktnedgång. Det är skönt att ha både professionell stöttning och också en vän som bara är ett sms bort om saker håller på att gå åt skogen. Jag skrev ett långt offentligt inlägg på min Facebook i går kväll om min ätstörning och om min viktresa, mest för att jag vet hur triggande kommentarer kan vara även om de är sagda i all välmening och när jag har nått min slutmålvikt så har jag gått ner 70ish kilo (138 till 65) och jag har släktingar som inte har träffat mej sedan innan England och en sådan viktnedgång går liksom inte obemärkt förbi. Så nu kan jag förhoppningsvis helt fokusera på mitt välmående och min hälsa utan att oroa mej för vad andra kan komma att tycka och tänka, för den här inre resan kommer liksom att ta all min energi och nästan all tid ändå, utan att behöva argumentera för förändringar jag gör i min kost och vardag. Nu tror jag i och för sej inte att någon kommer ha hemskt högljudda invändningar eftersom viktnedgång alltid ses som något strongt och positivt i dagens samhälle men nu är jag iallafall på den säkra sidan.

Jag har funderat på hur jag kan skriva om den här resan trots ovanstående nämnda och jag tror att om jag bara skriver om vikt, mat och träning på ett sakligt sätt så lägger jag heller inte in varken positiv eller negativ energi i det och då finns det heller inget att kommentera på. Men vi får se, idag är bara dag ett och jag räknar inte med att nå min målvikt förrän sommaren 2019 och dit är det ett himla långt tag.

everything else, fitness

Har du några goda råd innan klockan byter år?

Äntligen är det fredag! Jag är helt schemafri idag och ligger faktiskt fortfarande i sängen fastän klockan är en bit efter elva. Jag var rastlöst i natt och målade om sovrummet och kom inte i säng förrän jättesent, så det känns okej. Om en stund ska jag gå upp och göra mej en kryddig chailatte, med alla magproblemen recently så undviker jag kaffe ett tag och till det så blir det nog en omelett eller varför inte en tidig lunch? Magen får avgöra sedan helt enkelt. Jag önskar att jag inte tänkte på mat så ofta som jag gör haha!

Senare idag ska jag iväg till gymmet och köra ett uppstartningspass – det vill säga köra 12 reps 3 sets (12×3) på alla maskinerna och se vilka vikter jag har på diverse moment och ha det som en startpunkt för att se hur jag successivt blir starkare under hösten. Eller jag hoppas att jag kommer bli det iallafall, jag har planerat att köra ett cardio- och två vikt-pass i veckan nu framöver. Jag är pepp på att aktivt förändra vardagen men det känns psykiskt jobbigt också för det känns som att jag inte kommer klara det, att jag är för värdelös för att kunna bygga mej ett normalt friskt liv osv. Typ “WHY TRY WHEN U KNOW U GONNA FAIL ANYWAYS” men jag antar att det är där antideppen kommer att kicka in när den väl börjar fungera. Eller iallafall att jag lär mej att hantera att må såhär och kan fungera som en relativt normal människa då ändå. :))

Jag vet inte hur mycket blogg det kommer bli framöver för det känns inte som att jag har något vettigt att skriva, i början på varje vecka kommer det bli en viktuppdatering och småtankar från föregående vecka men annars så känns det inte som att jag har något att dela med mej av som någon annan is dying to know. De enda som läser min blogg ändå numera är typ Shark och min moder så det gör ingen större skillnad egentligen. Hejdå mvh superoptimisten.