Smoothie Bonzana

Jag hittade denna bilden idag på pinterest och jag ville dela med mej av den i bloggen då jag är sugen på att testa alla dessa smoothie recepten mer eller mindre. Jag behöver gå ner 16 kilo innan jag kan börja med extra protein men jag hoppas på att jag når den nedgången lagom till nyårsafton. Om ni testar någon av dessa får ni gärna berätta vad ni tyckte, själv är jag mest sugen på Orange Creamsicle och Mocha Banana Wake-up Call.

Måndagsmorgon

Måndagen började med en kanelbagel med cream cheese, paprika och bacon. Hela spektaklet gick på cirkus 350 kalorier och trots att det var rätt så mättande så kändes det inte värt det. Jag funderar på om jag ska testa periodisk fasta ett tag – dvs äta mellan klockan 12 och 8pm och ingenting före eller efter det. Då slipper jag äta frukost när jag inte är särskilt hungrig och kan spendera frukostkalorierna på lunchen istället, varm mat är så mycket godare än frukostmat tycker jag. Hur äter ni om dagarna? Äter ni de tre måltider och två mellanmål som är rekommenderat?

Conor has the same dream every night, ever since his mother first fell ill, ever since she started the treatments that don’t quite seem to be working. But tonight is different. Tonight, when he wakes, there’s a visitor at his window. It’s ancient, elemental, a force of nature. And it wants the most dangerous thing of all from Conor. It wants the truth. Patrick Ness takes the final idea of the late, award-winning writer Siobhan Dowd and weaves an extraordinary and heartbreaking tale of mischief, healing and above all, the courage it takes to survive.

Ett litet projekt som jag startade i slutet på maj är att istället för att belöna mej själv med nåt gott till fredagsmyset så har jag satt ihop en önskelista med böcker som jag får köpa en i taget när jag når specifika mål. I torsdags så nådde jag ett delmål med träningen och klickade hem A Monster Calls. Jag har haft den på min önskelista sen den kom ut, jag tror att det är planerat att det ska göras film av den också inom en snar framtid, så jag ville bocka av den först. Så fort det är soligt en hel förmiddag så tänker jag sitta ute i trädgården med te och bok och njuta av att det känns så lugnt i själen här. Har någon av er läst Patrick Ness’ böcker innan?

Egentligen så hade jag tänkt  att skriva ett inlägg om den första veckan men det känns som att mitt liv bara är roligt för mej, liksom inte ett dugg intressant för andra att följa. Så jag hoppar det den här gången och istället får jag öva på att uppdatera i realtid. Hoppas att ni får en fin solig vecka. ♥

120617

Jag har varit här i Catterick i en vecka nu och det har varit både intensivt (som det alltid är när man installerar sej i en ny stad och lär sej alla fine-prints om sitt nya jobb) och så har det varit så himla roligt. Än så länge verkar allt overkligt bra med familjen som jag jobbar för, Rachael verkar supercool och chill och barnen har släppt in mej otroligt fort, jag har aldrig träffat en sådan gosig people-person som E är fastän han bara är tre år gammal. Trots att vi bor på Catterick Garrison som är ett område med bara army barracks, så känns det ändå som en civilian village. Det skriker inte army som Bulford gjorde, i mina ögon är det bara något superpositivt.

Min första vecka här har bestått av:

  • två restaurangbesök
  • tre dejter
  • en galen utekväll
  • noll gym-pass men det är okej ändå
  • en ny vän

och det känns som att det ändå är en suverän första vecka i en ny stad, speciellt eftersom jag är rätt blyg av mej och inte är en supersocial människa. I morgon börjar vecka nummer två och jag känner mej faktiskt helt okej inne i rutinerna nu. Jag kan vägen till och från skolan och aktiviteter, Garrison’et är rätt litet men har ändå allting man behöver för att kunna gå ut och hitta på något liksom. Nån dag när det är soligt väder så tänkte jag visa er runt här hemma, en liten guidad tur.

Vecka två bjuder på:

  • Pirates of the Caribbean: Salazar’s Revenge på bio
  • sommar-shopping i Darlington
  • vin och saltlakrits kompisdejt
  • en riktig man/kvinna-dejt icke kompis-edition
  • bokläsning

Har ni något roligt planerat i denna veckan som kommer nu? x

Vecka 23

Vi har ingen våg här hemma och jag är rätt okej med det faktiskt. Kanske blir det enklare att fokusera på att må bra när hur kroppen ser ut är den avgörande faktorn istället för siffror som egentligen inte betyder någonting. Dessa två bilder tog jag igår kväll, tyvärr har jag inte sparat några av de förra kroppsbilderna så detta får bli före-bilden. Jag väger ungefär 110 kilo och är 175 cm lång.

Jag tror att det kommer bli bra den här gången.

Världens bästa helg och den allra sista måndagen

Vecka 21 blev inte alls som jag tänkte mej. Jag kom bara iväg till gymmet en gång och de flesta andra planerna försvann när jag blev uppringd av sjukhuset som berättade att de hade fått återbud på en tid hos hud-läkaren i Tidworth, så jag förberedde mej mentalt om att få  besked om vad som eventuellt kunde vara hudcancer och på onsdagen så åkte jag och Lia dit, jag för att ta bort fyra utstickande leverfläckar och Lia fick följa med för att det var lagt på min arbetstid. Besöket gick fort, kryobehandlingen tog knappt tio minuter inkl genomgång av alla mina födelsemärken och efteråt köpte jag och Lia med oss baguetter och glass och satte oss i parken i centrum och njöt av den tjugoåttagradiga sommarvärmen som tog över England i veckan.

UntitledUntitled

Veckan var över fortare än någon hann nynna på “hej hej sommar” och jag har hängt med Joe hela helgen. På fredagen kom han över för att dricka öl i det galna solskenet och vi grillade, på lördagen tittade vi på fotboll och köpte pizza och på söndagen så hängde vi bara i soffan och myste. Vi har bestämt att vi ska pausa vårt dejtande och ta tag i det igen i February ’18 när han kommer hem från Falklandsöarna med armén, han ska dit på uppdrag och kommer inte hem någonting alls, ens för jul och nyår. Jag tror att jag är kär men det är dumt att säga något och ge sej in på minerad mark innan vi har bestämt hur vi vill göra. Som tur är har vi hunnit umgås mycket nu innan jag flyttar och Joe erbjöd sej att köra mej upp från Wiltshire till North Yorkshire på fredag, en bilresa som enkel väg tar cirka 4,5 timmar. Vi stannar på vägen upp i Bolton, där han äger ett hus, och spenderar kvällen ute i Manchester och sen åker hem och sover hos honom. Det blir liksom det perfekta Bulford-avslutet, en road-trip med en man jag gillar påväg mot nya äventyr.

 Det är helt galet att det är min sista vecka här nu. Jag behöver köra omgångar med tvätt, packa, städa rummet, ändra adress med banker (och alla företag som har min adress då det inte finns någon folkbokföring i det här landet), ta med Lia på äventyr runt om i Wiltshire och dricka vin med de som jag har kommit nära under min tid här. Jag kan inte vänta på att det blir fredag eftermiddag och jag och Joe kör upp north.  ♥

Röda rosor

Jag kommer att ha alla inlägg som berör ätstörningen lösenordsskyddade framöver. Vad jag vet så har jag skickat ut lösenordet till de som sagt att de gärna vill läsa de skyddade inläggen, men skulle det vara så att någon av er nya läsare vill ha tillgång till de inläggen så är det bara att lämna en kommentar.  

Det är nio dagar kvar tills jag har nycklarna till mitt nya hem i min hand. Det är nio dagar kvar tills jag hade planerat att väga 99,9 kilo vilket jag sedan ändrade till 104,9 kilo vilket jag senare avskrev eftersom två antibiotika-kurer, fyra avskedsfester och en man kom emellan. Jag är inte sådär ledsen, mest besviken på mej själv. Det är över 25 grader ute och jag hade gärna velat sitta ute i linne och shorts men min kropp är inte redo för det ännu.

Kanske är det dumdristigt att ha tidsbestämda mål när motivationen inte är 100% ihållig ännu. Kanske är det bättre att sätta mål som inte innebär en viss vikt på vågen då vikten aldrig är konstant på ett visst level för min del. Mens och vattenvikt och hetsmat i magen och oregelbunden tarmtömning påverkar psyket mer än faktiskt fettvikt. Kanske borde jag sätta mål som;

  • 100 kg benpress
  • 45 kg pulldowns
  • 50 situps
  • springa 1,5 miles under 13 min
  • gymma tre gånger i veckan

och så vidare. Mål som kommer att ta tid men som samtidigt också hjälper mej på vägen istället för att vara något som kan variera från dag till dag. Jag funderar på om jag ska sluta väga mej överhuvudtaget eftersom det går så långsamt, även om jag minskar i centimeter runt om kroppen? Vi får se vad som händer. Kanske blir det enklare att tänka positivt och enklare att hantera mat på det nya stället.

Första riktiga sommardagen

Från ingenstans så har sommaren tagit över Bulford.

I flera dagar har det regnat och varit alldeles miserabelt och nu kommer solen som ett litet lyckopiller precis när man trodde att vårmelankolin skulle komma. Jag var inte ett dugg sugen på att göra något annat än att gå tillbaka och lägga mej i sängen efter att jag lämnat Lia på skolan i morse men det är som att det är något magiskt i luften, kanske så är det en släng av syrebrist på grund av all pollen som kommit från ingenstans över natten och gör det svårt att andas, men det gör mej ändå himla glad. Pepp på livet liksom. Pepp på att pumpa kroppen med vätska och koffein och gå ut och löpträna.

Jag nådde förra årets mål om att kunna springa 1,5 miles i förra veckan. Det är inte alls mycket – ungefär 2,4 kilometer, men när jag satte det målet förra våren så kunde jag knappt ens jogga hundra meter utan att få andnöd. Nu har jag satt ett nytt mål: att springa milen. En mil är helt galet långt i mitt huvud. 6.2 engelska miles, som om jag skulle kuta härifrån ända upp till Tidworth. I dagsläget så känns det precis lika omöjligt som det kändes förra våren när jag bestämde mej för att springa 1,5 miles.

Jag har lagt till en alldeles egen avdelning i huvudmenyn tillägnat detta mål. Löpträning låter kanske som världens tråkigaste grej men för mej innebär det frihet. Att inte vara begränsad av min egen kropp. Jag vet att det kommer kräva så mycket disciplin och att liksom ge sej fan på’re, men det är skönt att ha ett långsiktigt mål som inte har någonting med vikt att göra.

Vecka 21

Måndag: springa 3 kilometer. Mina knän har varit så förbannat knasiga de senaste två veckorna och jag har liksom inte vågat ta i 100%, jag har snarare legat nere på 50% om ens det. Men ingenting kommer ju bli bättre av att vara en liten fegis på löpbandet.

Tisdag: väga mej, hämta ut paket förhoppningsvis och färga håret. Om det är fint väder på kvällen – promenera ut på Salisbury Plains. Skriva brev till Maria, Ellen och Sarah.

Onsdag: gymma. Samma tjosan här – köra 100% istället för något töntigt halvhjärtat. Har jag inte kräkts upp mina inälvor så har jag inte tagit i ordentligt på ett ungefär.

Torsdag: boka hotell i Manchester och kolla på tågbiljetter.

Fredag: test-packa resväskan och dricka vin. Gymma på förmiddagen, innan vinet såklart. Jag vill ju inte ramla och slå ihjäl mej eller få en tjugofemkilos-vikt rakt i skallen.

Lördag: åka till Tidworth och mysa med Sasha.

Söndag: sova.

Det här är näst sista veckan nu innan flytten. För mej är det helt overkligt att de senaste tio månaderna bara har rusat förbi, det känns som om det var igår som jag stod på Landvetter och blev alldeles för full på överprisat vin för att jag var så himla nervös. Och nu är det dags att packa väskorna ännu en gång och uppleva nya äventyr. Tidigare så har jag bara bott i södra England så det kommer bli en helt ny upplevelse för mej att bo i North Yorkshire. Någon sa till mej en gång att ju längre upp i landet man kommer – desto snällare är människorna. Jag hoppas att det stämmer!

Rörigt i bloggen

Förlåt för att det är så stökigt här i bloggen just nu. Tidigare hade jag temat Rosemary men det kändes så himla tråkigt eftersom så många större bloggar har just det temat (bland annat fyra av mina favoritbloggare) och det kändes som hur jag än gjorde om i bloggen så såg det likadant ut iallafall. Men det blir väl så när man köper färdiga teman antar jag. Nu har jag skaffat ett annat tema som jag inte har sett på någon större blogg ännu vad jag vet om iallafall och jag känner att jag kanske kan lyckas med att göra det här personligare. Jag är fortfarande helt ny på PHP-kodning och plugins men det kan nog bli bra om ett tag!

Jag har kommit på ungefär hur jag vill ha bloggen framöver och förhoppningvis blir det roligare för er att följa med mej om dagarna när jag har köpt min nya kamera. Nu så är inte min blogg mitt jobb eller ens en inkomstkälla på något vis så egentligen spelar det ingen roll hur bloggen ser ut eller om allting är perfekt här inne men den speglar ju ändå mej på något vis och då vill jag att jag ska trivas till hundra procent med. Nu ska jag leka med plugins en stund och sedan så ska jag gå och lägga mej tidigt så jag är full med energi inför löpturen i morgon bitti. Hoppas att ni har haft en fin helg allihopa. ♥